Category Archives: skötsel

Snart kursstart!

Nu är det snart dags för vår internetbaserade kurs om marsvin. Kursen är upplagd så att deltagarna får ett mail med text och länkar till filmer på You Tube. Därefter har man en vecka på sig att komma in med frågor relaterade till respektive kursavsnitt. Efter ytterligare en vecka får man nästa avsnitt samt svaren på de frågor som kommit in. Alla får ta del av allas frågor – vilka naturligtvis hålls anonyma.

Det första avsnittet är gratis och finns här på sidan Kurs hösten -14 (du hittar sidan i topp-menyn här på webbsidan).

Kursstart måndag vecka 6 2015

För att deltaga i hela kursen eller specifika avsnitt anmäler man sig till Anna-Karin Mattsson (sekreterare i föreningen) via mail.
anna-karin.mattsson@comhem.se

Enstaka avsnitt kostar 150 kr
Hela kursen (6 avsnitt) kostar 600 kr
Betalning görs till föreningens plusgirokonto (märk betalningen med namn och “kurs”)
pg 30 16 94 – 6

20130623_160601

Var ställer man betesburen?

Lämpliga kriterier är där det inte är för ojämn mark. Blir det glipor mellan mark och bur-ramens undre del så kan de små raringarna bli förvånansvärt platta och ta sig ut.  Här kan man få trixa lite för att hitta bra plättar.

Se efter att det inte finns några giftiga växter (t.ex. vårlökar, vitsippor, blommande smörblommor, syror) och plocka bort tistlar – om ni nu har oturen att ha sådana i gräsmattan.

Det är inte lämpligt att under högsommaren ställa buren utmed en södervägg (eller för den delen en mur eller plank i söderläge) för det blir ett så himla varmt mikroklimat där. Finns det en plats med vandrande skugga t.ex. från träd, så är det toppen. Tänk ändå på att det ska finnas skugga hela tiden genom t.ex. att lägga ett tygstycke (och fästa det om det är lite vind).

 

 

På resa

Ska man resa med marsvin på sommaren så är det bäst med transportburar av trä för de håller en jämnare temperatur än de av plast eller metall. Numera har de flesta bilar air condition och ska man resa med en bil som kan hållas ”lagomtempererad” så är det ju toppen. Ska man resa i varma bussar eller tåg så var uppmärksam! Ett tydligt tecken på överhettning är att marsvinen blir blöta under hakan och /eller lite slappa i kroppen. Många gånger förstärks den jobbiga situationen av att marsvinen – när de blir lite rädda- sätter sig nära varandra (eller på varandra i ett hörn i transporten). Inte bra …

Vad gör man då om marsvinen är på väg att få värmeslag? Se till att få ut djuren i luften i skugga. Bäst är om man kan vira in dem i fuktig handduk. Kroppsvärmen sänks lite när värme leds bort då vattnet avdunstar. Ge extra vatten med doseringsspruta. 

Ett tips inför varma transportdagar är att sätta fast kylklampar/isvattenflaskor på utsidan av transporten.

För att marsvinen ska få i sig vätska – lägg in gurka i transporten – vattenflaska dricker de sällan ur. De äter inte mycket under resor heller – om det inte är resvana små grisar som t.ex. åker till landet varje helg.

20130519_150932

När marsvinen flyttar hem till dig

När marsvinen flyttat hem till dig

Så kommer man hem med nya liv och vet inte mycket om dem. Det finns några basala frågor man ska ställa till den som överlämnar marsvinen i din vård.

Ställ de härfrågorna:

Vad har marsvinen ätit?

Hur ofta har de fått grönsaker?

Är och har de varit friska?

Har de levt med andra marsvin?

Har de haft fri tillgång på hö?

Är de vänner?

Var kommer de ursprungligen från?

Många marsvin blir lite ängsliga när de kommer till en ny miljö. Äldre tama djur brukar däremot vara ganska obekymrade över förflyttningen.  Marsvin som är någotsånär trygga finner sig ganska snart i sitt nya hem.

Marsvin som bott med många marsvin hos någon som inte hinner ge dem så mycket fysisk uppmärksamhet måste man ge lite tid och arbeta mycket med första tiden. Rösten är ett redskap man ska använda sig flitigt av. Varje gång man närmar sig eller passerar buren säger man något.  Det kanske låter konstigt men marsvin kommunicerar så mycket med sina läten. Det är naturligt att vara uppmärksam på röster. Man kan sitta bredvid buren och ha lite godsaker med sig. Ta upp dem flera gånger om dagen. Bäst är att tänka sig att fånga dem i ultrarapid. De tycker inte om plötsliga snabba rörelser. Det är skrämmande. De är bytesdjur och reagerar med flykt i alla situationer där deras medfödda rörelsemönster (instinkter) väcks till liv.

En bra metod att ge en unge trygghet är att låta kompisen vara ett tamt vuxet marsvin. Vuxna marsvin som är vana vid rörelse och ljud från oss mänskliga varelser rör sig obehindrat redan från början. Det lockar den unga ängsliga till att undersöka och leta mat. Jag fick tidigare under många år samtal från nyblivna marsvinsägare som uppenbarligen köpt ett alldeles för ungt marsvin i zoobutiken. De har helt enkelt inte vågat äta och röra sig i buren när de flyttat. Då var det ännu vanligare att marsvin såldes ensamma. De här marsvinen riskerade att svälta och få vätskebrist.  Ägarna uppfattade dem som apatiska. Det fanns en tid då zoogrossister var oförsiktiga införskaffat ungen hos en uppfödare ta kontakt och fråga om den inte kan få komma tillbaka en stund.

Det finns ett pålitligt sätt att kontrollera att marsvinen äter och det är vågen. Som ovan djurägare är det inte lätt att tolka beteende, notera avvikelser och dra slutsatser. Vågen avslöjar alltid om mattintaget upphört eller varit för lågt. Ungar ska gå upp lite varje dag. Vuxna ska inte gå ner mer än några gram över en dag och det får inte vara kontinuerligt.  Det införskaffat ungen hos en uppfödare ta kontakt och fråga om den inte kan få komma tillbaka en stund.

Det finns ett pålitligt sätt att kontrollera att marsvinen äter och det är vågen. Som ovan djurägare är det inte lätt att tolka beteende, notera avvikelser och dra slutsatser. Vågen avslöjar alltid om mattintaget upphört eller varit för lågt. Ungar ska gå upp lite varje dag. Vuxna ska inte gå ner mer än några gram över en dag och det får inte vara kontinuerligt.  Det här gäller hela marsvinets liv. Visst tappar en del marsvin vikt när de är över 6 år men då kan det vara någon sjukdomsorsak. Kanske inget alarmerande eller något som påverkar livslängden.

 

Monica Willnerth